Härligt härligt men farligt farligt ( again)...

Har en kollega, vi kan kolla honom Mr Dansk. (lite fult jag vet...men ful är det minsta han är iallafall....). Med andra ord Mr Dansk e het som chili och snygg som få. Kanske lite gammal, vet inte hur gammal han är men kan tänka mig att han är närmare 40 än 30.

I vilket fall som helst, så jobbar vi egentligen inte ihop utan han bor och jobbar på vårt kontor i Danmark. Han är på kontoret i Huvudstaden och hälsar på / jobbar nån gång då och då.

Vi pratade för första gången med varandra på en firma fest vi hade i våras. Hade väl sett honom springa lite på kontoret men aldrig hälsat på honom och egentligen aldrig tagit någon notis om honom alls. I vilket fall var han jättetrevlig på firmafesten vi stod å snackade en del och så, det va inge mer med det.

Men i september var det dags igen, firmafest. Jag såg inte att han hade kommit förrens alla hade satt sig, vi hade hamnat mittemot varandra men vid olika bord. Kände rätt frekventa blickar från det hållet och det kändes som lite mer blickar än vad som egentligen är "representabelt på en firmafest... Men jag tittade väl tillbaks (man får inte vara dum) och kanske till och med log lite... Shit vad het han är, kom jag på just då. Jag måste nog försöka få en pratstund med honom igen.

Sagt och gjort vi hamnade på samma ställe senare på kvällen och stod och snackade en del. Festen tar slut ganska tidigt och en del av oss bestämmer oss för att gå vidare. ( Han och jag bland annat..) På baren där vi hamande blev det också så att vi råkade hamna bredvid varann och stod och snackade. Jag känner allt mer flirtiga blickar och med ett sinne som är något dimmat av diverse alkhol så är jag inte sen med att hänga på. Jag flirtar helt enkelt oskyldigt tillbaka...

På väg hem så delar vi (Jag, Mr Dansk och en manlig kollega till)taxi till centralen, där jag skulle vidare med nattbuss och de skulle vidare till hotellet. Han ville egentligen att vi skulle gå vidare igen och ta en drink. Men jag låtsas som att jag inte förstår vad han menar. En drink jag å två manliga kollegor? Som är bra mkt äldre än mig och som jag egentligen inte känner? Hur hade det sett ut?

Nehe, tack. Som den duktiga flicka man är, åkte man hem och la sig i sin egen säng. Ensam!

Oj, nämnde jag att han har en ring på vänster ringfinger?? ;)

Dagens citat

From Sex and the city:

Mr. Big: You're moving to Paris with a Russkie?
Carrie: You do this every time! Every time! What do you have, some kind of radar? 'Carrie might be happy, it's time to sweep in and shit all over it!'

Det här är så Miss Z och hennes Mr Big...
Så fort man har träffat nån, eller försöker sig på att dejta nån så dyker han upp som gubben ur lådan. Men det var iochför sig ett bra tag sen nu. Kanske därför jag inte dejtar nån just nu? Eller kanske för att han har "nån" nu och kan inte bara dyka upp. Hmmm vad skrev jag nu? Att jag inte vill dejta nån, för att han inte kan komma och "förstöra"?! Äsch så kan det väl inte vara, eller?

I had a dream..

Jag drömde i natt... igen...

Jag drömde om Mr Big och mig. Det va en underbar dröm, kommer inte ihåg riktigt vad som hände. Men det va en skön känsla! Tror vi var tillsammans i drömmen, i vilket fall så hade min själ kommit till ro på något sätt och det kändes skönt. Jag börjar tror att det e enda sättet för min själ att komma till ro.

Förstår inte varför jag saknar honom så... Fast egentligen vill jag ju inte ha tillbax honom... Eller jag vet inte vad jag vill.... men jag vet ju vad mitt undermedvetna vill.

Helg hos Hjärtat

Tillbringade helgen hos Hjärtat. Alltid lika trevligt, shopping god mat och vin och så lite drinks på det. Finemang :)

De verkar verkligen ha det så bra, Hjärtat och hennes pojkvän. Det unnar jag henne verkligen, men det är klart lite "tredje" hjulet blir det ju...

Synd bara att man aldrig kommer undan att få senaste uppdateringarna om Mr Big och hans nya, när man träffar Hjärtat å hennes pojkvän (eftersom vi är nära vänner alla fyra).

Men jag är iallafall inte bitter...inte idag iallafall =)

Ett sting...

Ett sting av saknad gick igeom mitt hjärta idag.

Det är livsfarligt, när man minst anar det, en helt vanlig kväll efter jobbet man springer en sväng på stan och plötsligt DÄR! Så dyker det upp lite saknad från ingenstans...

Jag förstår inte varför jag inte kan glömma honom???

Förstår ni?