klackar..

Idag tänkte jag skriva om mitt motto. Har haft mottot väldigt länge, iallfall tills jag insåg att jag inte skulle bli längre än mina 150,5cm. (JA! det e sant, 150,5cm. Skratta inte! Jag är iallafall längre än måttbandet..)

Miss Z motto i livet:
"Syns man inte, så måste man iallafall höras"

För jag är en sådan som folk inte ser, utan jag blir ofta trampad på, knuffad på eller nedsprungen. I hate it!
Men även fast folk inte ser mig, så hör de mig nog oftast. Antingen för att jag kan vara rätt hödljudd, pratar mycket och skrattar ännu mer.
Eller så har jag klackar på skorna, så att man hör när jag kommer. Som ni förstår gillar jag med min längd (korthet?) klackar men de ska helst inte låta, men idag var det bra;

Incident:
Jag går från bibblan, *klack klack klack klack* låter det, men jag hör det inte eftersom jag spelar rock i min mp3. =) En kille/man går snett framför mig och jag ser att han tänker snedda över min kurs precis när jag tänkt att passera. Hade jag inte haft mina boots på mig, så hade han sneddat utan att ta någon notis om mig. Men idag hörde han mig och fick helt enkelt väja för mig. Hi hi inte varje dag det händer. =)
Ska hädan efter bara köpa skor med klackar som låter...